Läs om boken
här.
Den var rolig att läsa, gick väldigt snabbt. Det var många olika exempel, mest från författarens egen barndom och egna erfarenheter. Som jag uppfattat det menar I.G. att det mesta av manligt och kvinnligt ligger i uppfostran och nästan inget är medfött. Det kan säkert stämma. Jag tror nog ändå att en del kan vara medfött men att det verkligen förstärks sen av uppfostran och samhället. Det är helt klart att vi inte behandlar pojkar och flickor lika. Redan på dagis börjar det. Det var många roliga exempel (eller kanske sorgliga beroende på hur man ser det). Man förustätter att pojkar ska vara på ett visst sätt (starka, modiga, framåt, ljudliga, busiga) och de blir därefter. Flickor ska vara lydiga, duktiga, snälla... och förväntas det så blir det ofta så. En busig och framåt flicka reagerar vuxna på betydligt mer än på en busig pojke... Och det reageras oftast inte positivt. Dock efter att ha läst denna bok känns det verkligen som att det är otroligt svårt att ändra på något, det verkar väldigt cementerat - uppfattningen om manligt och kvinnligt... Även om det inte borde vara så. Jag ska i alla fall prata jättemycket med min kommande pojke och försöka att inte "uppfostra" honom till någon manlig stereotyp ;-)
Läs om boken här.
